nathaliestvillingblogg

Hallå där!

Här har det varit tyst någon dag. Jag har verkligen inte haft någon energi alls till att blogga på kvällarna. Grabbarna är inne i en väldigt jobbig period just nu och det är påfrestande att inte känna att man räcker till. De har sovit dåligt på dagarna vilket har resulterat i att inte jag har kunnat vila någonting alls på dagen heller.

Igår ville jag bara komma iväg en stund så vi kunde låna min mammas bil och så åkte vi och storhandlade. Det var två gnälliga och otåliga små killar jag hade med mig på affären. När jag sätter dem i bilen inser jag att ett blöjebyte var på sin plats. Jag var dessutom kissnödig. Skynda in med dem i bilen och iväg på mitt jobb. Först stressa och hitta parkering och sen ner med dem i vagnen. Väl på jobbet kunde sambon komma och passa den ena medan jag bytte på den andre.

På vägen hem förstod jag att de inte skulle klara sig utan någonting alls i magen heller, så jag fick stanna efter vägen och ge dem. Efter en stund börjar en skrikfest utan dess like. Stannade igen och tog upp och tröstade, men det hjälpte inte.

Idag har inte varit bättre heller. Samma visa med gnälliga barn som ska vara precis ööööverallt! Riva ner, ställa sig upp på saker och klättra på alla möbler. Jag hann liksom knappt gå på toa!

Vid vilan tänkte jag att jag själv skulle få vila lite, men efter att jag städat upp. Jag hinner sitta ner i 3 minuter efter städningen så vaknade dom. Hjälp, jag ville bara sjunka genom jorden. Jag försökte förgäves att få dem att somna om. Vi fick helt enkelt kliva upp och fortsätta dagen, lite, om inte ännu mer gnälligt än innan.

Som räddare i nöden kom pappa/morfar genom dörren och hjälpte mig. När han sedan åkte kom mamma/mormor hem och hjälpte mig med. Så skönt att ha dem nära och de kunde underhålla pojkarna en liten stund så jag fick sitta ner och andas.

När de var dags för nattning ringde jag hit pappa/morfar igen och så hjälpte han mig med den.

Tack till mamma och pappa för idag, guld värt!

Nu ska jag fortsätta att bara sitta i soffan och njuta av att inte göra ett endaste dugg.