Som en ängel från ovan

Inatt hade vi en tuff natt. Lucas var ledsen hela natten och vi fick inte mycket sömn. Han börjar som sagt bli snorig och då kan han inte sova. Inget hjälper och jag tycker synd om honom som inte får sova. Hela förmiddagen var jag som en zombie med två ledsna barn som tyckte mamman var supertråkig. Jag känner mig ändå lite orolig för Lucas. Han har varit mer gnällig under dagen än vad han brukar men sedan glimtar han till och kan leka och busa flera timmar som vanligt. Är det förkylningen eller kan hans ledsna jag bero på hans fall? Åh så svårt att avgöra.

Vi fick sällskap av sambon tidigare idag, som en ängel från ovan ungefär. Tänk vad en famn till kan göra stor skillnad!

Vi får försöka samla krafter under helgen helt enkelt. Ha en fin sådan!