När man saknar något

Morgonen började med två killar som vaknat på helt fel sida. Frukosten var bra, men sen var ingenting bra för dem. Jag och sambon gjorde vi kunde för att försöka hålla dem vakna och på bra humör till lunch, men vid 9 fick vi helt enkelt ge upp. De fick lägga sig och sova ute i vagnen och de sov i nästan tre timmar! Och efter den vilan var de sig själva igen och på strålande humör 🙂

Trots att de var trött hade de såklart sina tokiga glimtar ibland och lekte och busade 😉

Två nyvakna killar efter en långsovning

Vi åt sedan lunch och efter en stund fick vi besök av min kusin Paulina och hennes barn, pojkarnas tremänningar 🙂

Vi vuxna drack kaffe och surrade medan barnen lekte. Katten Ernst var med på ett hörn också. Han kan sällan hålla sig undan, vilket är roligt att han vill vara med! 🙂

När gästerna åkt hem stoppade jag ner pojkarna i vagnen och tog en promenad. De såg ut att behöva en eftermiddagsvila också så det fick det bli. Lucas somnade efter bara några meter medan Vincent var vaken en liten stund till innan även han slumrade.

Jag gick in på affären en sväng och inte ens där vaknade pojkarna, som de annars alltid gör! Jag fick ta och väcka dem när vi kom ut istället.

Och när vi kom hem hade sambon gjort mat åt oss allihopa, som vi åt tillsammans med tända ljus 🙂

En riktigt mysig hemma dag alltså! Jag har verkligen saknat att vara hemma med mina små 🙂

Nu väntar snart sängen, för imorgon är det jobb igen. Trevlig kväll!