nathaliestvillingblogg

Fullt upp igår!

På förmiddagen gjorde vi inte speciellt mycket, lekte och sjöng sånger ungefär. Sedan skulle pojkarna egentligen sova innan de åt lunch men de tvärvägrade så då fick de vara vaken. Inget bra drag.

Jag började med lunchen som jag och sambon skulle äta när han kom hem, och samtidigt försökte jag rodda två hungriga och trötta bebisar. Hjälp. Svetten lackade och jag for runt som en yr höna och försökte få i dem lite mat i alla fall mellan all skrik. När sambon kom in genom dörren var de fullt kaos men jag kände en sådan lättnad när han kom hem. Han kunde hålla koll på en av barnen medan jag tvättade rent den andre och la den i sängen och så bytte vi. Jag fick en liten mindre gråtattack då de kändes som att jag inte klarar någonting! Men som tur var kan min sambo alltid lugna mig. Maten stod ju färdig och barnen somnade mätta. Vi kunde med andra ord äta lunch i lugn och ro och jag kunde andas ut en liten stund.

Men som alltid när de händer något sånt där då jag tycker att jag inte klarar av något, så hittar jag alltid på något efteråt som kan antingen sänka mig eller stärka mig. I går var de att storhandla, ensam med pojkarna. Och även om jag fick dra dubbelvagnen framför och en stor kundvagn bakom mig, som ett tåg som var helt svårmanövrerat, så gick de bra!

Jobbigt, men de gick! När jag stod vid bilen och lastade in barn, varor och vagn så kom de fram en farbror och sa att han tyckte att jag gjorde ett sånt bra jobb. Tjoho, dagen räddad!

När sambon sedan slutade jobbet så svidade jag om och sminkade mig. Jag skulle nämligen på middag med min fina vän Sofia. SOM jag längtat efter det alltså! Och vilken härlig kväll vi fick! Mycket skratt, god mat, goda drinkar men också lite mindre goda 😉