nathaliestvillingblogg

Jag tänkte göra en årsresumé och gå genom hela året, men jag tänkte börja med att gå tillbaka till exakt ett  år sedan.

Nyår 2015: Jag hade slutat med p-piller för ca 2 månader sedan då vi ville försöka få barn. De skulle få ta den tid de ville och vi stressade inte. På nyår skulle vi iväg till några vänner och dricka och ha de gott. På morgonen fick jag en känsla att jag måste ta ett graviditetstest innan jag börjar dricka alkohol. Jag tog testet och det var ett sådant som visade två streck om man var gravid. De visade det, men de andra strecket var mycket svagt och jag kunde inte tyda om det var positivt eller inte. Jag brände iväg på apoteket och köpte ett annat test där de tydligt står, och nog visade det Gravid alltid. Vilken lycka, vilket fantastiskt 2016 de skulle bli!

Januari: Vi hade romantiska middagar på restaurang och funderade och googlade en massa på vad jag fick äta och inte. Vi planerade även för den lilles ankomst och jag tittade på massor med inspiration för barnrum.

Februari: Jag kände på mig att något inte var rätt med graviditeten. Eller rätt och rätt, det var de ju, men det var något annat. Jag måste få se att jag faktiskt VAR gravid. Inte skulle jag kunna vänta till rutinultraljudet. Jag bokade då in ett tidigt ultraljud via en privat klinik och de var då vi fick se att de var två små liv. Läkaren frågade ”Ser ni samma sak som jag?” Både jag och sambon hade då ingen aning om vad vi skulle se och kunde bara se några små bönor. Läkaren ”Här har vi en, och här har vi en till” Va?! Vi skrattade och kände oss upprymda men också lite nervösa och nästan rädda. Två? Hur ska det gå? All planering som vi gjort innan fick vi helt plötsligt slå omkull och tänka om. Men så spännande det skulle bli!

Vi åkte till Stockholm för att se ett av mina favoritband, Halestorm. En resa jag fått i julklapp av min sambo. Vi bodde på fint hotell, strosade i Gamla stan och åt mängde med glass. På vägen ner ringde de även och meddelade att vi fått en ny lägenhet som vi varit och kollat på. Vi spånade också på hur vi skulle visa omvärlden att vi nu väntade två små gryn. Vagnletandet började också runt den här tiden.

Mars: Vecka 12 var passerad och vi skulle nu äntligen få berätta för alla att vi skulle få tvillingar!

Vi flyttade även in i vår nuvarande lägenhet, som var större och inte lika många trappor upp som den vi bodde i tidigare.

April: RUL! Åh, då fick vi se våra gryn igen och även få veta att det var två pojkar! Det hade nog ingen gissat på, utan de flesta trodde de antingen var två tjejer eller en av varje. Jag trodde själv att de var en av varje 🙂

Vi köpte spjälsängen till pojkarna och bäddade den också, lite tidigt kanske men vi kunde verkligen inte hålla oss.

Foglossningen började smyga sig på och de blev bara värre och värre ju längre tiden gick.

Maj: Skötbordet stod klart och där runt vecka 25-26 kände jag mig stor som ett hus! Orkade knappt göra någonting alls.

Juni: Jag jobbade fram till midsommar, och det var med nöd och näppe. Jag sov riktigt kasst och det var en pina att gå den korta biten till och från jobbet. Jag ville mest sova hela tiden, men försökte ändå göra saker. Tjurskalle som man tydligen är ibland.

Vi firade midsommar i Nordingrå och jag åkte en tur med flaket och sjöng med alla andra. Jag åkte dock bara till hembygdsgården och inte hem. Kroppen kändes tung och de var påfrestande att sitta ner på en liten bänk på ett flak.

Juli: I början av juli sjöng jag på ett dop för min vän Amandas son och sedan hade mina vänner anordnat en babyshower för mig.

Den 10 juli var såklart dagen D. Då pojkarna valde att komma till världen 🙂 En stor dag! Ni kan läsa hela förlossningsberättelsen här.

Under hela juli var vi på sjukhuset och den där fina sommaren med kanonväder fick vi aldrig uppleva, men vad gjorde det? Vi hade två små under att titta på varje dag. Jag skulle dock inte önska någon att få barn för tidigt, det är en jobbig period att se tillbaka på. Ibland kändes det som att man bara var en besökare till sina barn och inte som en förälder. Men jag är så tacksam för att de gått så bra för våra barn och att de växer och utvecklas så himla bra 🙂

Augusti: Utskrivning från sjukhuset. Vi skulle nu fixa allting med barnen själva! Oj oj, det var nervösa föräldrar som rullade hemåt. Vi var mestadels inne men vågade oss ut på några promenader då och då.

September – November: Vaccination för pojkarna, precis på deras egentliga födelsedatum 9 september. Vi tog promenader och hälsade på nära och kära. Grabbarna vände sig också för första gången från mage till rygg i oktober. Den 19 november började sambon jobba igen och det var dags för mig att vara ensam med pojkarna.

December: Pojkarnas första jul som firades först med sambons släkt och sedan med min.

Och helt ärligt, de här sista halvåret sedan pojkarna kom till världen är lite av en blurr. Jag vet knappt vad jag ska skriva. Dagarna går i ett och tiden bara springer i väg.

2016 är ett år vi kommer minnas för evigt och hittills helt klart det bästa året i mitt liv. 2017 kommer garanterat fyllas med massor utav spännande saker och jag ser fram emot det också 🙂

GOTT NYTT ÅR!